måndag 25 mars 2013

Sista 60 minuterna

IBK Boden B vs Öjebyn, Hortlax sporthall.

IBK ställer upp med en trupp på 9+2 och en ledare.
Öjebyn ställer upp med en trupp på 11+2 och flertalet ledare.

Som förutspått så blev det en vansinnigt spännande match där våra knappt två femmor verkligen gav sitt yttersta, och det såg riktigt bra ut på många håll! Första perioden reflekterade verkligen hur bra vi kan spela när bitarna faller på plats.

Vi hade enbart tre backar, som gjorde ett monsterjobb. Klockrent avvaktande passningsspel på egen planhalva från Emma, Mimmi och Linnea för att vänta in ett snesteg från Öjebyn eller öppnandet av en yta som forwards kunde springa på. Kom inte något av de lägena så fanns Lovisa eller Sosso där som kunde avlasta och få fart på anfallet. Fanns det något som behövde uppmärksammas så styrdes truppen av burväktaren Lina som ständigt hjälpte backarna med att prata. När det kom till att spela upp så stod Sanna och Kakan på rätt ställen på offensiven för att skapa ett farligt läge, av ett backpass eller utkast och när kedjorna bytte så stod Rubban och Jojjo lika bra till för att rikta iväg skott efter skott. Till slut gav det utdelning och denna match gick våran eminenta förstafemma poänglös och istället briljerade andrafemman!


Summa summarum så såg första perioden riktigt bra ut och vi går in i andra perioden eldade till tusen med en knapp ledning. Andra perioden blev dock inte våran period. Stress och lite oklarheter spridde sig på planen och vi fick det tungt att hänga med, tillräckligt tungt för att Öjebyn skulle kvittera. Inför tredje var det bara att ställa om helt och hitta tillbaka till första periodens spel och även förbättra det en smula för att säkra vinsten - och det gjorde vi, men helt enkelt var det inte. Lovisa fick för första gången som jag har sett, en tryckare som var tillräckligt hård för att hon inte skulle studsa upp direkt. Det är ovanligt! Det träffade rakt i solar plexus. Då var man vara hur tuff man vill, man står inte upp efter en sån smäll. Efter lite vila så var hon dock med i spel igen, som väntat! Även en spelare från Öjebyn fick sig en törn i form av en stukad fot. Hon fick kliva av och spelet fortsatte.


Trötta så det förslår kämpar vi mot tiden med en knapp ledning på ett mål och med 16 minuter spelade i tredje så tar vi en taktisk timeout för att försöka lugna ner oss och spela smart de sista minuterna.

Till slut tjöt slutsignalen och segern var ett faktum. Vi hade vunnit våran sista match och tagit våran 6e raka 3poängare och lyckats knyta ihop serien på ett riktigt bra sätt. Glädjeruset satt kvar åtminstone för mig hela vägen hem till Boden. Nu är seriespelet slut för våran del och fort har det gått! Jag är stolt över hela utvecklingslaget och glad åt att jag har fått vara med som tränare!

Spänningen är dock inte slut för det, representationslaget spelar kvalmatch mot Ersboda nu på Fredag, på Boden Arena, missa inte det. Det är ettan som gäller!


//Pontus Boman

torsdag 21 mars 2013

Christoffer och tjejerna ser till att lagets framgång fortsätter och vi går mot en riktigt snygg avslutning på serien. När jag var nere i Stockholm fick jag flera meddelanden direkt efter matchen mot Gammelstad där jag fick veta att vi tog tre poäng på Arenan. Därefter ställde vi upp med en bred trupp mot IBK Luleå på bortaplan och lyckades efter en riktigt spännande match där Jojjo fick kliva av med en minut kvar av första, och inte långt därefter fick Nattis börja värma upp i all hast när Lina blev påsprungen och fick en smäll mot nacken. Som tur är så är våra spelare som jag sagt förut, väldigt tuffa och båda två var med i spel snart igen. Matchen slutade till våran fördel med resultatet 2-5, och denna gång hade jag turen att kunna vara med och coacha.

Med dessa två matcher spelade hade vi nu bara två kvar, Pajala på hemmaplan, en match som vi var tvungen att flytta för att den var lagd på samma dag som vårat representationslag skull möta Pajala på bortaplan, och sista matchen som spelas mot Öjebyn i Hortlax.

Matchen mot Pajala spelades Måndag den 18e på Arenan och även detta styrde Chrille och tjejerna upp på ett bra sätt och tog hem ännu en trepoängare åt oss! Jag missade dessvärre matchen eftersom vi var ute på övning, men så fort jag kom hem och fick liv i telefonen möttes jag återigen av fem stycken meddelanden om att vi slagit Pajala med 4-3 i vad som enligt uppgift var en riktigt rysare, eller som Chrille beskrev det - en riktig gastkramare.

Nu återstår enbart en match och en sista möjlighet för oss att ta hem säsongens sista trepoängare och en chans att gå ut med 6 stycken raka segrar. Denna möjlighet öppnar sig på samma dag som representationslaget ska visa Kalix var skåpet ska stå, Lördag klockan 16.00, för våran del i Hortlax, och nu är vi laddade för att ge dem en riktig omgång på deras egna hemmaplan!

Ibland brukar jag fråga experter om hur de tippar matcherna och hur de ser på de två lagen, så jag ställde helt enkelt mig själv de frågorna och svaret blev följande:
IBK Boden B's spelare är riktiga lejonhjärtan där alla kämpar på till sista svettdroppen fallit och ännu längre och de är otroligt hungriga och målmedvetna. Utvecklingskurvan har gått stadigt uppåt för alla spelare i laget och vi har jobbat oss sakta men säkert framåt, och fortsätter vi på den här banan har vi riktigt goda chanser!

Skulle vi däremot komma till Hortlax och tro att biffen är kirrad och att trepoängaren är våran redan innan start, då kommer vi att få ett redigt uppvaknande. Öjebyn är ett hårt lag som även dem är utrustade med en hård vilja, hårt fysiskt spel och bra skott, för att inte nämna revanschsugna efter en tung förlust mot replaget. Med det sagt; inget av lagen har segern i näven än så länge. Nu är det en kamp om viljor. Det kommer att bli ett spännande avslut på serien!

Imorgon Fredag tränar vi och gör de sista förberedelserna för vad som kommer att bli en riktigt rolig match!

Tugga taggtråd och tagga till så ses vi på Lördag!

//Pontus Boman
Ordförande IBK Boden

måndag 25 februari 2013

2013-02-25

Efter ett längre uppehåll ämnar jag nu att återuppta denna instans så smått efter egen förmåga och tid, ty det har skett många ting den senaste tiden som förtjänar att uppmärksammas!

I och med årsskiftet så har andra halvan av serien påbörjats och fortlöpt under snart tre månader. 10 matcher spelades innan nyår och lika många matcher och någon till var att vänta när vi påbörjade detta år och fortsatte seriespelet. Nu återstår endast fyra matcher att spela mot fyra olika motståndare - Gammelstad, IBK Luleå, Pajala för att knyta ihop säcken med en match mot Öjebyn.

Vi har en tung period bakom oss med fler bakåtmål än vi förtjänat kan jag tycka, likaså har vi även fler förluster bakom oss än vad rättvisan säger att vi borde ha. Några av de spelade matcherna såg ut som följer;
vi förlorade mot Pajala med uddamålet på bortaplan, vi tog en förlust mot vårat systerlag på Boden Arena trots att vi lyckades hålla ner siffrorna rätt bra och vi blev utskåpade på bortaplan mot Team Kalix. För att citera min kollega Chris så drabbas vi ofta av "ketchupeffekten", vilket innebär att först kommer det ingenting - sen kommer allt, men väldigt sällan får vi denna effekt till våran fördel. De så kallade "skitmålen" får vi emot oss med diverse studs/höjdbollar, men det är ack så sällan vi får något gratis vad gäller målen framåt. Nu har det dock äntligen börjat blåsa åt andra hållet och seglen har börjat fyllas sakta men säkert.

Helhjärtat gick vi in och försvarade våran egen arena mot StiL och deras hårda backskott och gick segrande ur den bataljen med 5-1 där Cejas gör en riktigt rolig målvaktsmatch med många monsterräddningar och även lyckas ge sin tränare närpå en hjärtattack genom några spännande insatser i målet. Vi njöt av segerruset under en veckas tid för att sedan andra helgen i rad ställa upp våra nästan tre hela kedjor och ge Öjebyn en omgång, och spännande blev det. Vi lekte följa-John med Öjebyn och det var jämt, med handen på hjärtat så hade det kunnat svänga åt vilket håll som helst. I denna match kliver en annan målvakt in och storspelar, för att inte tala om styr sina medspelare från buren, och genom en riktigt läcker räddning i form av en slängning täpper igen målet och ser till så att motståndarna inte får göra fler än två mål, vilket lämnade utrymme för Linnea Nilsson att slänga in ett dragskott i krysset från backposition och matchen slutar 3-2. Mest nerver av alla i arenan stod nog jag för, vilket jag fick veta senare hade varit väldigt uppenbart bland annat via snabbt upprepade klickningar med pennan mot taktiktavlan och en massa spring bakom bänken. Inget ovanligt när jag tänker efter och heller ej så konstigt - spelarna får faktiskt göra av med energin de bygger upp på bänken medans vi tränare fylls av adrenalin som vi inte får utlopp för!

När slutsignalen ringer och tre pinnar blir verklighet får jag dessutom bevittna säsongens mest rörande händelse. Nattis springer in på planen och möter upp Lina för att gratulera henne för en grym match och en otroligt viktig seger. Lyckan som Lina lyste upp arenan med var något jag inte sett på otroligt länge och när jag sen kommer hem för att kolla bilderna från matchen så har Rune Öhman lyckats att fånga ögonblicket på bild. Helt fantastiskt!

Lite fakta som också är värt att uppmärksamma är berg-o-dalbanan som denna säsong har varit. Med det menar jag att vi har spelat väldigt jämt mot IBK Luleå samtidigt som vi blivit tvåsiffrigt nollade mot dem, vi besegrade StiL på en träningsmatch innan säsongen då vi inte ens hade spelat ihop oss bara för att sen få stora problem att möta dem, vi skåpade ut Öjebyn på deras hemmaplan och får sen kämpa för livet för att avgöra nästa möte med uddamålet. Vi förlorade mot Team Kalix med 3-4 på hemmaplan för att senare åka på torsk med 11-0 på bortaplan, därefter förlorade Kalix mot StiL som vi sedan tog en säker seger mot. Ingen sorts mönster eller följsamhet i siffrorna här inte!

Nu tar jag ett litet ofrivilligt break från sporten genom att bli kommenderad iväg på högvakt i Stockholm och missar därmed nästa sammandrabbning och seriens sista möte med Gammelstad, så det är med fullständig tillit som jag överlåter rodret till fullo till Christoffer Aro och hoppas på en riktigt bra träningsvecka (om än bara två träningstillfällen) som avslutas med en storslagen match!

Särskilt tack för hjälpsamma insatser gentemot laget riktas mot samtliga föräldrar som har hjälpt oss med sarg, ställer upp med att skjutsa spelarna, mot alla som kommer och stöttar oss på våra matcher, vårat oslagbara team i seket med Kalle Brandin i spetsen och självfallet våran proffsfotograf och webbmaster Rune Öhman. Tack.

//Pontus Boman
Ordförande IBK Boden

söndag 2 december 2012

En riktig matchvecka, och en tung sådan. IBK Luleå stod för motståndet på Måndagen, den hektiska Måndagen där inget gick som vi tänkt och det vi inte ville skulle hända, det hände. Bara timmar före matchstart fick vi beskedet att vi inte kunde spela på Arenan på grund av att våran bokning blivit bortappad någonstans i kosmos, så det var bara att ta vad vi kunde få - Björknäshallen. Vi tog över planen direkt efter en handbollsträning vilket innebar att det fanns klister på banan samt att sargen behövde byggas. Hade det inte varit för allt stöd vi fick av både föräldrar och ledare i föreningen hade matchen denna dag inte kunnat spelas. De bistod med allt från klisterborttagning och sargbygge till kontroll av bestämmelser för matchflytt. Ett stort tack till er alla, och ett stort tack till Kalle Brandin som tillsåg att det fanns domare på rätt plats på rätt tid!

Björknäshallen är en hall med parkettgolv vilket ger en studs som vi inte är vana vid, och en betydligt mer glatt yta än vi räknat med så utöver förvirrningen som skett under kvällen var detta ännu en friktion som vi tampades med efter bästa förmåga. Denna dag kom även att reflektera sig i matchresultatet.

IBK Luleå gick segrande denna dag, med inte mindre än 1-10. Det var inte mycket att göra åt, det var bara att gratulera Luleå för att sen börja ladda om inför nästa match som var på Onsdag. Våran målvakt Lina gjorde en bra match både avseende räddningar och utkast, men som vi vet så måste en målvakt få hjälp hemåt för att det ska hålla.

Onsdagens match var en efterlängtad sådan när vi för andra gången ställs mot vårat representationslag, denna gång på Boden Arena som planerat. Vi gör en jättestark insats, särskilt i period nummer ett där vi håller dem stången ända fram tills den 15e minuten är nådd, och första perioden slutar 1-0 till rep-laget. Andra perioden börjar och vi spelar betydligt bättre denna Onsdag än föregående match och det går förhållandevis och vi lyckas till slut att ta hål på rep-laget. Därimellan hade motståndarna dessvärre hunnit göra både ett och annat till mål i baken på oss under andra periodens gång.

Trots att siffrorna börjar dra ifrån oss så slutar aldrig våra tjejer aldrig att kämpa precis som vanligt och efter mången hård kamp trillar det in ännu en boll bakom vårat systerlags målvakt och vi har vid det här läget gjort dubbelt så många mål på dem som förra gången! När slutsignalen går står det 2-9 på tavlan, och vi tackar gladeligen våra kamrater och kollegor i representationslaget för en god match och börjar likt tidigare redan här att förbereda oss mentalt inför nästa match mot serieledarna, Team Kalix IBK.


Denna dag, Lördag hade vi tyvärr ett stort bortfall i spelare, men vi behövde aldrig känna någon oro. Vårat eminenta juniorlag fanns där för att stötta oss ännu en gång, och vi lånade in inte bara en eller två, utan hela fyra utespelare. Vi lånade dessutom in en målvakt eftersom tidigare matcher visat att det är riskabelt att ställa upp med bara en burväktare, särskilt i en så het match som den mot Kalix tidigare varit och även denna gång kom att bli. Likt matchen mot vårat systerlag så tog det femton minuter innan Kalix åstadkom något mot oss, men att ligga under med ett mål var inget som Bodenbrudarna kunde godta. Maria får kontroll på bollen i egen zon och rusar som bara den efter sargen och in mot mål, där hon hör Linnea(98) ropa, och mycket riktigt får Linnea bollen på bladet och hänger stilfullt in 1-1.

Andra perioden kom att bli den första lik siffermässigt. En riktigt spännande match med många målchanser åt båda håll och några obegripliga ageranden av våran burväktare Jossan Cejas. Team Kalix tar en ledning med 1-2, men det kändes som att våra tjejer bara lät det hända för att det skulle bli mer spännande i matchen eftersom de snabbt såg till att kvittera bara minuter efteråt. Denna gång fick Maria göra målet, och vilket mål det blev. Sosso serverar Maria framför mål där hon står på tu man hand med målvakten och gör en riktigt snygg dragning i sida och lägger in 2-2. Vi går in i tredje period med 2-2 på tavlan.

Här kom det dock att hända något. Markeringar, press och byten kom att bli lidande i IBK Boden, vilket resulterade i att Team Kalix kunde hänga balja efter balja. Här har ledningen i Boden en hel del utvärderingspunkter att ta åt sig av. Vi fick även ett tungt boxplay emot oss, men här blev vi imponerade på tränarsidan. Vi fick en utvisning emot oss och spelar fyra mot fem, för att sedan få en straff och ännu en utvisning emot oss men trots straff, och spel tre mot fem så blev det här inget mål på oss! Vi gav allt vi hade, vi tog ut målvakten och spelade 6 mot 5, en taktik som denna gång tyvärr inte gav någon utdelning och matchen slutar 2-5 till Team Kalix IBK.

Nu har vi ett litet speluppehåll vilket ger oss tid att finslipa vissa saker som vi tror kommer att bli en stor framgångsfaktor för laget, och även att tagga till ordentligt för att möta StiL borta den 15e!

Vi riktar återigen ett stort tack till de juniorer som stärkt oss denna vecka: Camilla Fink, Ice Lambertsson, Linnea Nilsson, Linn Persson, Wilma Ek-Thorneus och självklart även ett tack till coach Tony och Per-Hugo!

Vi tackar även samtligt motstånd vi mött denna gång för en både tung, lärorik men inte minst rolig matchvecka och hoppas att ni är redo för nästa gång vi möts.

//Pontus
Ordförande IBK Boden























söndag 18 november 2012


Dagen D. Dagen jag hade väntat på i 2 veckor var äntligen här, första matchen efter skadan.

Om jag börjar från början, det var söndagen den 4:e november och det var en bra dag för en träningsmatch. Dock slutade det inte så bra för min del, jag hamnade på sjukhus och de konstaterade att min näsa var bruten. Eftersom att den var så svullen skickade de hem mig och skickade en remiss till torsdagen några dagar senare.

De sa även att jag fick fortsätta träna men tyvärr inte innebandy eftersom att jag kunde få en smäll till då om det ville sig illa. Så ett uppehåll från innebandyn i ca 2 veckor var ett faktum.
Tyvärr visade sig en hjärnskakning dagen efter olyckan (måndag) och jag blev inlagd på sjukhuset över natten. Mina värden hade varit bra så jag fick åka hem på tisdagmorgonen med stränga order om hjärnvila tills jag kunde göra saker utan att få huvudvärk. Hjärnvila = ingen tv, dator, mobil eller böcker. Riktigt tråkigt kan jag meddela!

Jag vilade mig och kände att hjärnskakningen försvann sakta men säkert. På torsdagen åkte jag in på sjukhuset igen och blev opererad. Ännu ett steg närmare läkningen och att få vistas på innebandyplan. Jag fick åka på skolan igen på fredagen men var tvungen att ta det lugnt med tanke på hjärnskakningen som fortfarande höll i sig.

Jag fortsatte att ta det lugnt och både näsan och hjärnskakningen blev bättre och bättre. På tisdagen skulle jag tillbaka till sjukhuset för att kolla hur det såg ut och för att ta bort det som hade satt i näsan för att stadga upp. Det såg fint ut och jag fick beskedet att jag fick spela så fort jag inte kände av hjärnskakningen och om jag skaffade ett skydd för näsan.

Jag såg till att fixa skyddet jag var tvungen att ha för att få spela innebandy igen. På torsdagen mådde jag bra och var riktigt laddad inför träning och få spela igen. Jag hade ju väntat i 2 veckor och hade varit tvungen att bara sitta vid sidan och peppa och titta på 2 matcher när jag inte ville något hellre än att gå ut på plan och spela.

Tyvärr gick träningen inte riktigt som jag tänkt mig, skyddet gjorde så att jag nästan inte såg något alls, och jag var spänd, stressad och förvirrad. Jag var ju inte van vid att ha masken på mig och jag hade inte riktigt tagit tid till att vänja mig vid tanken ens en gång, så jag gjorde inte alls en bra träning den dagen.
Till skillnad från igår. Igår hade jag fixat skyddet så att jag såg bättre och jag var i allmänhet mer bredd och inställd på hur det var att spela med masken.

Redan innan matchen var vi stensäkra på att vi skulle möta ett Gammelstad som var taggade till tusen och inställda på revansch efter förlusten när vi möttes i måndags. Vi hade gissat helt rätt.

I första perioden spelade vi bra men absolut inte så bra som vi kan och det resulterade i att vi efter drygt 15 minuter in i matchen fick ett mål i baken. När klockan visade runt 7.30 i andra perioden så passade Sanna en riktigt snygg boll till Lovisa som dunkade in den i mål. Äntligen hade vi kvitterat! Tyvärr åkte vi på en utvisning för felaktigt avstånd, men det sänkte oss inte och vi spelade bra i boxplay. Jag minns inte riktigt hur, men Linnea (98) fick bollen tag i på egen planhalva och redan där syntes det att hon verkligen hade bestämt sig. Hon skulle göra mål. Hon plogade sig igenom försvaret och smällde in bollen i mål. Riktigt snyggt! Vi hade nu tagit ledningen, och gjort ett mål i boxplay dessutom. (!) Vi fortsatte kämpa, men med cirka en halv minut kvar av andra perioden lyckades Gammelstad kvittera.

Vi kom ut på plan efter andra periodpausen och var supertaggade på att kamma hem tre pinnar den här matchen. Tyvärr gjorde vi inga fler mål i den tredje perioden.  Vi fick en utvisning, men spelade bra i boxen den här gången också och det blev inga fler mål för Gammelstads del heller. Klockan tjöt och tredje perioden var över. Poängtavlan visade 2-2 och det blev sudden death. Det blev inget avgörande där heller så matchen slutade 2-2 och vi tog en poäng var.

Det hade varit roligt att vinna matchen, men nu är ju inte vinna det absolut viktigaste. I mina ögon är det viktigaste att ha roligt och ha en bra gemenskap som lag och det tycker jag att vi lyckas med. Jag hade verkligen saknat innebandyn i de 2 veckor jag hade varit borta och det var ren och skär lycka när jag fick komma in på plan och spela igen.

Jag vill tacka mitt härliga lag och våra bra tränare och så får vi till matcherna framöver se till att spela precis så bra som vi alla vet att vi kan och framförallt ha roligt när vi gör det. Tack för mig!
/Mimmi Johansson #96

onsdag 14 november 2012

En fullspäckad helg som inleddes med match på Fredag mot IBK Luleå, träning på Lördag och avslutades med ännu en träning på Söndag, följt av en ny vecka som inleddes med ännu en match, denna gången mot Gammelstad på deras hemmaplan. För ovanlighetens skull ställde IBK Boden upp med tre fulla femmor, fullt inställda att gå ut göra en offensiv match redan från första avblåsningen. Matchen mot IBK Luleå var något av en väckarklocka för IBK, så denna gången var det dags att ta sig i kragen. Så här såg laget ut denna gång:


(M) Josefin Cejas

Lovisa Rova
Isabella Mäkeläinen
Lovisa Kerttu

Matilda Melby
(K) Rebecka Hellström
Matilda Rova
Beatrice Lindenhall
Linnea Nilsson
Matilda Larsson
Sofia Westin-Eriksson
Sanna Oscarsson

Rebecka Lindsköld
Linnea Nilsson
Cecilia Vainio
Wilma Ek

Chris och Pontus som tränare assisterades av Jenny, Mimmi och Nattis på bänken.




Med ovanligt mycket tid att tillgå före vi fick tillgång till planen tog vi det ganska lugnt, spelarna fick tid att prata ihop sig och vi tränare fick tid att gå igenom och bygga om powerplayformationerna. Denna gång till spelarnas förvirrning då de bara minuter innan hade diskuterat sinsemellan hur de skulle spela i powerplay baserat på femmorna de blivit tilldelade innan. Det kom som tur var att visa sig att både powerplay och boxplay fungerade utöver förväntningarna.

När första femman kliver in och börjar utföra det vi planerat vilket var att sätta hög press från början tog det inte lång tid innan vi lyckades ta hål på Gammelstad. Mer bestämt 53 sekunder.

Detta var ett viktigt mål för IBK Boden som fick en redig energikick av detta både på spelar-och tränarnivå och mycket riktigt, efter 14.58 kom 0-2 målet igenom Sanna som assisterades av Cissi. Det var en intensiv, fartfylld och kvalitetsmässigt bra match från våran sida och det kom att bli betydligt fler mål än så, och tack vare våran duktiga målvakt Cejas blev det bara ett mål bakåt, och det målet kom inte långt efter att vi gjort 0-2. En hämndlysten Rubban lät däremot inte detta bli ett bekymmer, och gjorde 1-3 efter 18.47, utan assist.

Första perioden kommer till ett slut och vi känner oss riktigt nöjda med prestationen i denna period, och går beslutar att gå in med samma beslutsamhet i andra och fortsätta lika hårt som vi börjat.

Andra perioden spelas inte helt utan farliga situationer åt något håll. Vid ett tillfälle hade vi en boll som dansade på våran egen mållinje men som Cejas hastigt avlägsnade, och efter detta fick våran burväktare många bra räddningar, och i vårat första powerplay så kliver en ivrig Bella fram och agerar på målvaktens utkast och lyckas att hänga 1-4. Ett assist till målvakten är inte fy skam, det var ett riktigt bra utkast som ledde till detta mål!

Det dröjde inte länge innan Matilda Rova gjorde matchens första poäng via Sosso, och ställningen blev 1-5. Vi kände vid detta lag ett övertag tack vare våran höga press och utnyttjar detta till fullo då vi vid flera boxplaytillfällen under matchen fortsätter med hög press och lyckas att inte få något mål bakåt, skitkul att se!

Vi lät oss inte hållas stången utan fortsatte trycka på för fullt, och Bella kliver fram ännu en gång för att hänga 1-6, och här tar även Sanna sin andra poäng genom att snyggt servera Bella. Andra perioden tar slut och det behövdes inte säga mycket mellan perioderna då det mesta flöt på och tredje perioden börjar exakt lika hårt som vi började första. Det är en hård period med flera boxplaytillfällen för oss och även i denna period gör tjejerna riktigt bra ifrån sig och lyckas att hålla borta våran motståndare!

Efter 18.17 och mycket hårt krigande släpper vi fram en av våra inlånade juniorer och 1-7 görs via Wilma, utan assist.

Här kan vi som tränare känna oss nöjda och det bör även tjejerna göra. Det är detta lag jag vill se varenda gång vi ställer oss på planen oavsett vilka vi möter. Så här bra kan våra spelare prestera, så här bra kan vi spela den här sporten och stundvis ännu bättre än det som visades upp denna gång. Vi får snart en ny chans att bevisa det, på Lördag då vi ställer upp mot Gammelstad igen, denna gången på Boden Arena klockan 13.00!

Vi tränare lyfter på hatten för våra tappra spelare och våra trogna åskådare!

Vi ses på Lördag!

//Pontus
Ordförande IBK Boden










fredag 9 november 2012

Hemkomna efter en både psykiskt och fysiskt tuff match mot IBK Luleå som vi tyvärr inte trots hårt krigande och starka viljor lyckades komma segrande ur. Tjejerna höll sig dock hårt fast vid vårat motto - att aldrig ge upp.

IBK Boden U gör sin sedesvanliga entré och joggar in på planen till en låt som spelas i högtalarna. Denna gång var det "Long way to the top" med AC/DC, vilket kan tyckas vara märkligt då vi var bortalag, med inslag av lite humor på våran egen bekostnad. Vi börjar första perioden bra, och redan lyckas säsongsdebutanten Rebecka Lindsköld klappa in 0-1. Vi fortsätter framåt och första målet följs tätt av 0-2 där Matilda "Kakan" Larsson  snyggt serverade Lovisa Rova som stod för det andra målet. Det var här det började bli turbulent med diverse förvirrningar inom laget då skador och sjukdom börjar visa sig, och vi tvingas göra rokader inom femmorna genom att flytta upp en back på forward som temporär ersättare, flytta tillbaka samma back, sedan byta plats på en forward och en back för att sedan kliva ner på fyra backar genom att vila en forward och en back. Minst sagt förvirrad match då tjejerna inte hade någon fast plats utan fick stärka laget där det behövdes, så att de inte hann spela ihop sig ordentligt.

Andra perioden börjar, och vid det här läget har IBK Luleå lyckats få in två bollar förbi våran eminenta målvakt, Cejas. Dock så tidigt som 4:35 är Kakan framme igen, och likt andra målet lägger upp den för Lovisa Rova som lägger in 2-3. Inte långt efter det så reducerar Luleå till 3-3 och lyckas även att ta ledningen med 4-3 för en stund, innan Linnea Nilsson tar initiativet och laddar på ett riktigt bra backskott med en snygg snurr och hänger 4-4. Även denna gång är det Kakan som står för assisten.

Denna match svajade prestationsmässigt åt båda håller och det kom även denna gång att bli en målrik match. Luleå visar viljan och sätter 5-4, vilket retade upp första linan som innan perioden var slut lyckades hänga 5-5 via Sanna som hade hjälp av Beatrice som stod för assisten.

Vi kliver in i tredje perioden mer eldade än föregående period, fast beslutna att nu stänga matchen. Dessvärre blev det inte som vi hade planerat. Ett helt klart utmattat Boden stirrade för mycket boll vilket Luleå såg, och drog nytta av. Några snabba löpningar med välriktade avslut gjorde att siffrorna drog iväg, och när det står 5-7 tar vi timeout och gör lite ändringar i laget och planerar för att plocka ut målvakten vid tillfälle. Fortsatt förvirrning och utmattning har satte dock sina spår och Luleå lyckas att utöka sin ledning med 5-9. Därimellan blir även Cejas påsprungen av en ivrig forward som med sin höft och klubba gav våran målvakt en obehaglig smäll emot huvudet och spelet blåses av. En smäll liknande den som Team Kalix delade ut till Nathalie Hennix i vårat första möte med dem. Som tur var gick det bra denna gång och Cejas klarade sig lindrigt undan med ett blåmärke på halsen och tillfällig andnöd i samband med smällen. Hon ställer sig i mål igen efter att ha fått andas och dricka lite vatten.

Med strax under en minut tar vi in Cejas och Rebecka Hellström springer in och förstärker, men våran tappra satsning gav tyvärr ingen utdelning och med en halvminut kvar kliver vi ner på fem spelare igen och sätter tillbaka Cejas i buren. Matchen slutar 5-9.

Som vanligt kämpade tjejerna stenhårt trots motgång och gav inget mindre än allt de hade, vilket alltid är glädjande att se. Att förlora är en tråkig, men ack så lärorik del av innebandy. Liknande en boxare som blir nedslagen och sedan ställer sig upp för att slå tillbaka, likaså ska vi nu ställa oss upp och slå tillbaka mot Gammelstad på Måndag!

Nu laddar vi om batterierna med träning imorgon likväl som på Söndag, som inledning för Måndagens match. Vi är redo för er Gammelstad!


Vi är IBK Boden, och vi ger aldrig upp.

//Pontus
Ordförande IBK Boden