IBK Boden B vs Öjebyn, Hortlax sporthall.
IBK ställer upp med en trupp på 9+2 och en ledare.
Öjebyn ställer upp med en trupp på 11+2 och flertalet ledare.
Som förutspått så blev det en vansinnigt spännande match där våra knappt två femmor verkligen gav sitt yttersta, och det såg riktigt bra ut på många håll! Första perioden reflekterade verkligen hur bra vi kan spela när bitarna faller på plats.
Vi hade enbart tre backar, som gjorde ett monsterjobb. Klockrent avvaktande passningsspel på egen planhalva från Emma, Mimmi och Linnea för att vänta in ett snesteg från Öjebyn eller öppnandet av en yta som forwards kunde springa på. Kom inte något av de lägena så fanns Lovisa eller Sosso där som kunde avlasta och få fart på anfallet. Fanns det något som behövde uppmärksammas så styrdes truppen av burväktaren Lina som ständigt hjälpte backarna med att prata. När det kom till att spela upp så stod Sanna och Kakan på rätt ställen på offensiven för att skapa ett farligt läge, av ett backpass eller utkast och när kedjorna bytte så stod Rubban och Jojjo lika bra till för att rikta iväg skott efter skott. Till slut gav det utdelning och denna match gick våran eminenta förstafemma poänglös och istället briljerade andrafemman!
Summa summarum så såg första perioden riktigt bra ut och vi går in i andra perioden eldade till tusen med en knapp ledning. Andra perioden blev dock inte våran period. Stress och lite oklarheter spridde sig på planen och vi fick det tungt att hänga med, tillräckligt tungt för att Öjebyn skulle kvittera. Inför tredje var det bara att ställa om helt och hitta tillbaka till första periodens spel och även förbättra det en smula för att säkra vinsten - och det gjorde vi, men helt enkelt var det inte. Lovisa fick för första gången som jag har sett, en tryckare som var tillräckligt hård för att hon inte skulle studsa upp direkt. Det är ovanligt! Det träffade rakt i solar plexus. Då var man vara hur tuff man vill, man står inte upp efter en sån smäll. Efter lite vila så var hon dock med i spel igen, som väntat! Även en spelare från Öjebyn fick sig en törn i form av en stukad fot. Hon fick kliva av och spelet fortsatte.
Trötta så det förslår kämpar vi mot tiden med en knapp ledning på ett mål och med 16 minuter spelade i tredje så tar vi en taktisk timeout för att försöka lugna ner oss och spela smart de sista minuterna.
Till slut tjöt slutsignalen och segern var ett faktum. Vi hade vunnit våran sista match och tagit våran 6e raka 3poängare och lyckats knyta ihop serien på ett riktigt bra sätt. Glädjeruset satt kvar åtminstone för mig hela vägen hem till Boden. Nu är seriespelet slut för våran del och fort har det gått! Jag är stolt över hela utvecklingslaget och glad åt att jag har fått vara med som tränare!
Spänningen är dock inte slut för det, representationslaget spelar kvalmatch mot Ersboda nu på Fredag, på Boden Arena, missa inte det. Det är ettan som gäller!
//Pontus Boman
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar